Följ Forskningsrådet Formas

Ny pocketbok från Forskningsrådet Formas: Sverige i nytt klimat – våtvarm utmaning

Pressmeddelande   •   Jun 01, 2010 14:59 CEST

Sverige i nytt klimat – våtvarm utmaning
Hur påverkar och påverkas Sverige av den globala uppvärmningen? I Formas nya pocketbok ”Sverige i nytt klimat – våtvarm utmaning”  presenterar cirka 40 forskare sina  perspektiv på vad klimatförändringen betyder för Sverige. Boken är indelad i sex avsnitt: Klimatet och rättvisan, Sveriges 
klimat i förändring, Natur och bebyggelse, Klimatnytta med skogen, Energi och transporter samt Vad ska vi  göra – och vem ska göra det?

Klimatet och rättvisan
Höginkomsttagare släpper ut mer

Svenskarnas koldioxidutsläpp i den officiella statistiken är ungefär 5,4 ton per person och år. Men om vi räknar in de utsläpp som uppstår i andra länder från varor och tjänster som vi importerar så är siffran 8–9 ton per medelsvensk och år. Intervallet i utsläppen blir stort om vi även tar hänsyn till klass- och genusskillnader i konsumtionen. Forskningschef Annika Carlsson-Kanyama, Totalförsvarets forskningsinstitut, annika.carlsson-kanyama@foi.se

Kvinnor missgynnas i klimatarbetet...

För att identifiera köns- och genusaspekterna på klimatanpassning kan man studera fem mekanismer som bidrar till ojämlikhet mellan kvinnor och män: skillnad i makt, inkomst och ekonomiska tillgångar, arbetsfördelning, kulturella mönster och biologiska skillnader. Det finns flera konkreta exempel på hur genusfrågor och jämställdhet blir viktiga i klimatarbetet. Av flera skäl är det idag kvinnor som missgynnas. Professor Sven Ove Hansson, Kungliga tekniska högskolan, soh@infra.kth.se

Klimatnytta med skogen
Bättre för klimatet att använda skogen än att lagra den

Obrukad skog kan lagra mer kol än brukad skog i trädbiomassa och mark. Men den brukade skogen har högre inbindning av kol per år räknat, och den ger en skörd av biomassa som genom substitution kan resultera i väsentligt fler undvikta utsläpp än lagring av kol i obrukad skog. Brukad skog kontra obrukad skog blir fördelaktigare för klimatet i ett längre tidsperspektiv. Det finns risker med kollagring i obrukad skog, till exempel bränder och storm. Obrukad skog kan ha höga mångfaldsvärden, men med tanke på klimatet är det bättre att bruka skogen än att låta den vara i fred. Professor Mats Olsson, SLU, mats.olsson@mark.slu.se


Natur och bebyggelse
Växtförädling och odlingssystem behöver anpassas till nya förhållanden
Svensk växtodling gynnas generellt av ett varmare klimat. Men växtförädlingen behöver anpassas till nordiska förhållanden för bästa utnyttjande av de nya förutsättningarna. Vi behöver effektivare växtskydd och odlingsmetoder för att minska miljöriskerna med högre produktion. Vi får nya grödor och sorter, men också nya ogräs och skadegörare. Statsagronom Håkan Fogelfors, SLU, hakan.fogelfors@vpe.slu.se


Vad ska vi göra och vem ska göra det?
Staten måste hantera mäktiga särintressen
Tekniskt och ekonomiskt är det fullt möjligt att skapa ett klimatneutralt svenskt samhälle till år 2050. Men hur går det för politiken? Den stora utmaningen ligger i att hantera de mål- och intresse-konflikter som kommer att uppstå. Staten har en nyckelroll i omställningen, och behöver skapa institutioner som låser fast utvecklingen i nya och positiva banor. Kanske något motsvarande en centralbank för utsläpp av växthusgaser, enligt brittisk modell? Professor Lars J Nilsson, Lunds universitet, lars_j.nilsson@miljo.lth.se

Klimatneutrala kommuner - vi behöver möten, inte bara forskningsrapporter
Kommunerna kan vara motorer i klimatomställningen av samhället, men sällan finns rätt kunskap i rätt tid och sammanhang. Svaren från samhällsvetare och ekonomer matchar inte behov i dagens praktik, och forskningsrapporter löser inte problemet. Det behövs ett seriöst relationsbygge mellan forskare och praktiker. där vetenskapen får näring och den praktiska vardagen utvecklas. Docent Henriette Söderberg, Göteborgs stad, henriette.soderberg@stadshuset.goteborg.se

För närmare information om boken se www.formasfokuserar.se där boken även kan beställas för 51 kr  
(inkl moms, exkl frakt). För rec.ex. kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65.

För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se 
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.