Många städer i Europa har drabbats hårt av den ekonomiska krisen medan andra drabbats mindre. Vad beror det på? Går ekonomisk återhämtningsförmåga hand i hand med högre social välfärd? Och hur kan Europas städer ge sina innevånare ekonomiskt välstånd och social sammanhållning och samtidigt uppnå en hållbar miljö i staden?
Skogen ska räcka till mycket - till virke, råvara till pappersindustrin, kolsänka, bas för biobaserade drivmedel och inte minst till friluftsliv och rekreation. Hur Vår användning av vi använder skogen väcker känslor. Hur ska den svenska skogen användas nu och i framtiden och vilket sätt är mest hållbart? Svaren varierar beroende på vem som tillfrågas. Kom och lyssna den 3 juni 13-16.30, SLU, Umeå
Skogen ska räcka till mycket - till virke, råvara till pappersindustrin, kolsänka, bas för biobaserade drivmedel och inte minst till friluftsliv och rekreation. Hur Vår användning av vi använder skogen väcker känslor. Hur ska den svenska skogen användas nu och i framtiden och vilket sätt är mest hållbart? Svaren varierar beroende på vem som tillfrågas. Kom och lyssna den 3 juni 13-16.30 i Umeå.
Hur optimerar vi användandet av åkermarken? Kan ett mer mångfaldigt jordbruk med både ettåriga och perenna grödor bidra till att öka hållbarheten i dagens jordbruk? Vad krävs för att utveckla en hållbar storskalig odling av makroalger? Hur kan produktionen av eftertraktade produkter som fläckig havskatt och hummer effektiviseras?
Nu har Formas forskarråd beslutat att utlysa ytterligare 75 miljoner kronor till forskning- och utveckling inom hållbar produktion av skogsråvaror och biomassa från skogs-, jord- eller vattenbruk. Syftet med utlysningen är att få fram ny kunskap inom området, att stärka svensk forskning samt att öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle.
Formas, har överlämnat sin årsredovisning till regeringen. Av årsredovisningen framgår att beviljandegraden, hur många som får forskningsmedel, i den årliga öppna utlysningen kontinuerligt sjunkit från cirka 20 procent i snitt under 2001-2007 till endast drygt åtta procent 2013. Detta samtidigt som tillgängliga forskningsmedel har ökat med 80 procent under samma tid.
Ett av EUs mål inom livsmedelsområdet är att garantera att EUs växande befolkning har tillgång till säkra, näringsrika, ekonomiskt överkomliga och nyttiga livsmedel, samtidigt som hänsyn tas till ekologisk hållbarhet när livsmedlen tas fram. Som ett led i detta, beviljar det europeiska nätverket SUSFOOD cirka 100 miljoner kronor till nio projekt.
Hur påverkar framtida hantering av kolbrytning klimatet, konflikter och lokala ekonomier i Indien och Mocambique? Kan obrukbar jordbruksmark och naturskog återställas när träd huggits ned genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk med ökad matproduktionen och skyddade ekosystemen som följd? Det handlar några av de projekt som Formas och Sida beviljat totalt 32 miljoner kronor.
Vem är bäst i Sverige på att presentera sin egen forskning? Det avgörs i finalen av Forskar Grand Prix torsdagen den 5 december i Stockholm. Forskare från nio regioner tävlar om vem som gör den mest fängslande, inspirerande och pedagogiska presentationen av sin forskning på bara tre minuter.
Svenska forskningsfinansiärer i samarbete med kinesiska, fördelar drygt 174 miljoner kronor till forskare. Tillsammas ska de finansiera forskning som på olika sätt tar sig an den ökande antibiotikaresistens som påverkar både människor som djur. Bland de beviljade bidragen står även miljöproblem i fokus.
Kemikalieanvändningen i samhället är omfattande och det finns mer än 100 000 industriellt tillverkade kemiska ämnen i omlopp. Ämnena sprids via olika källor, och människor och andra levande organismer riskerar att ta skada vid exponering för dessa. Idag har Formas forskarråd beviljat 30 miljoner kronor till en forskargrupp som ska studera detta närmare, inledningsvis under tre år.
Formas fördelar totalt fem miljoner kronor under åren 2013-2015 till svenska forskare för miljöteknisk forskning inom det europeiska nätverket Eco Innovera. Forskningen handlar om resurseffektivitet som en viktig drivkraft för miljöinnovation inom system, hållbara processer och produkter samt återvinning av avfall och vatten.
Finns hållbar tillväxt och hur kan man upphandla och ta hänsyn till annat än priset? Detta ska bland annat de två starka forskningsmiljöer som beviljats medel av Forskningsrådet Formas idag undersöka.
Idag beslutade Formas forskningsråd att bevilja 525 miljoner kronor till cirka 120 projekt fördelat på åren 2013-2017 i Formas årliga öppna utlysning. Söktrycket var högre än förra året och cirka 1380 ansökningar kom in.
Individuellt anpassade måltidslösningar för äldre, dynamiskt hållbarhetsdatum för att minimera svinn och innovativa rågbaserade livsmedel med dokumenterade hälsoeffekter. Om detta handlar några av de forskningsprojekt inom livsmedelsområdet som får finansiering i den avslutande omgången av programmet Tvärlivs.
Kan kors välvärd mätas i tiden de putsar sig vid mekaniska borstar och hur mäter vi hur mäter vi hur fiskar mår i moderna produktionssystem? Om detta handlar två av de tretton projekt som beviljats medel av forskningsrådet Formas idag.
Idag har Georgia Destouni utsetts till ny Huvudsekreterare på Formas. Georgia Destouni är professor i hydrologi och kommer närmast från Stockholms universitet. Georgia Destouni tillträder den 1 oktober och efterträder då Anna Ledin. Georgia Destouni kommer att arbeta deltid på Formas och parallellt fortsätta att vara professor på Stockholms universitet.
Mistra och Formas har beslutat att gemensamt utlysa medel inom två områden - humanistisk miljöforskning och hållbara produktionssystem.
Hur sker smittspridningen mellan vilda och tama djur och människor och med vilka nya diagnostiska verktyg kan vi hitta smittsamma sjukdomar? Om detta handlar tre av de fyra projekt som Formas forskarråd beslutade att bevilja medel idag. Det fjärde projektet handlar om att förbättra grisars välfärd genom att minimera svansklippning av spädgrisar inom EU.
Idag beslutade Formas forskarråd att bevilja medel till forskning för en omstälIning till biobaserad samhällsekonomi dvs en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en resurseffektivare ekonomi grundad på förnyelsebara råvaror producerade genom en hållbar användning av ekosystemtjänster relaterade till mark, vatten och ekosystemens organismer.
