Följ Forskningsrådet Formas

Sju starka forskningsmiljöer får dela på 175 miljoner

Pressmeddelande   •   Sep 15, 2009 12:38 CEST

Nya avancerade kolhydratmaterial för bättre vattenrening och sårbehandling, bättre träd för bioenergi- och materialproduktion, markanvändning för en optimal fördelning mellan mat- och biobränsleproduktion, genetiska tester för djuravel med färre sjukdomar hos både djur och människor - detta är bland annat vad de sju starka forskningsmiljöerna ska forska på under fem år. Satsningen är Formas hittills största enskilda på starka forskningsmiljöer.

- Vi har fått in många spännande och innovativa ansökningar. De sju miljöer som slutligen valdes bedömdes ha högsta vetenskapliga kvalitet och nytta för utveckling mot ett hållbart samhälle, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.

Fyra miljöer ingår i de fem strategiska forskningsområden som Formas definierat - Klimat och energi, Naturresurser och miljö, Miljöteknik och nya material, Stads- och landsbygdsutveckling samt Livskvalitet för människor och djur, ytterligare en forskningsmiljö handlar om Nanoteknik och Risk, och två miljöer återfinns inom området för Markanvändning. Varje miljö får fem miljoner kronor var i fem år.

För mer information:
Anna Ledin, Huvudsekreterare Forskningsrådet Formas 070 323 40 15, anna.ledin@formas.se
Emilie von Essen, presschef Forskningsrådet Formas, 0733 50 31 61, eve@formas.se

Information om de starka forskningsmiljöerna:

CarboMat - Konsortium för avancerade kolhydratmaterial vid KTH
Harry Brumer, KTH, tel: 08-553 78 367
, harry@biotech.kth.se

Cellulosa är ett kolhydrat som finns i växtcellväggar. Cellulosa ansluter sig lätt till andra kolhydrater. Då bildas unika kompositmaterial vars egenskaper är anpassade för att uppfylla specifika funktioner. Kompositerna skapas genom fotosyntes med solenergi och med minimalt med material och är dessutom naturligt biologiskt nedbrytbara. Forskarna strävar efter att bättre förstå och utnyttja samverkan mellan kolhydrater för att skapa nya och revolutionerande material i nanoskala. Ett antal områden är i direkt fokus som till exempel biomedicinska material för sårbehandling och vävnadsregenerering samt förbättrade filter för vattenrening och upprensning av miljön.

Center för komparativ sjukdoms genetik och genomik
Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala Universitet tel: 018 471 43 86
, kersli@broad.mit.edu

Forskarna vill identifiera ärftliga faktorer för vanliga sjukdomar hos hund till nytta för både hundar och människor. Då sjukdomsgener ofta anrikas inom vissa hundraser är det lättare att hitta sjukdomsgener hos hundar än hos människor. Ofta är sjukdomsförlopp och ärftliga riskfaktorer väldigt lika hos hundar och människor. När sjukdomsanlag hos hundar identifierats kan man söka efter mutationer inom samma gener hos människor och studera sjukdomsmekanismerna i detalj.

Inom centrat kommer veterinärer, läkare och genetiker arbeta tillsammans för att hitta gener för cancer, diabetes, inflammatoriska och neurologiska sjukdommar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Resultaten från forskningen kommer att förbättra livskvaliteten hos både hundar och människor genom genetiska tester för bättre avel hos hundar och bättre behandlingsmetoder för både djur och människor.

Vattnets färg - löst organiskt kol, dess samspel med klimatet och dess effekter på driksvattenförsörjning
Lars Tranvik, Uppsala universitet
, tel: 018-471 27 22, lars.tranvik@ebc.uu.se

Målet med forskningen är att försöka förbättra anpassningen av den svenska dricksvattenförsörjningen till stigande humushalter och att mäta humushaltens nuvarande och framtida påverkan på växthusgas-utsläpp från svenska sjöar.

Med klimatförändringen förväntas mer utsläpp av humus från marken till vattendrag och sjöar. Dessa ger obehaglig färg, lukt och smak och måste tas bort när sjövatten används för dricksvatten. Bakterier kan också växa på humus. Klorering av vatten med humus kan skapa cancerframkallade ämnen och vissa humusämnen har hormonliknande effekter. Den stigande humushalten har redan ställt flera av landets drickvattensproducenter inför stora problem. En annan fråga är om stigande humushalter ökar utsläppen av koldioxid och metan från sjöar till atmosfären. Svenska sjöar avger stora mängder växthusgaser vilket kopplas till humushalten i vattnet.

Bättre träd för bioenergi och materialproduktion
Hannele Touminen, Umeå universitet, tel: 090 786 96 93, hannele.tuominen@plantphys.umu.se

Målet är en ny forskningsmiljö där vedbiologer, vedkemister, ekologer och skogsskötselforskare interagerar för en uthållig produktion av träråvara med nya och förbättrade egenskaper.

Skogsråvaran har åter blivit en attraktiv källa för energiproduktion på grund av sin lättillgänglighet, sitt låga pris och minimala klimateffekt. Mycket resurser har satsats på förbättrad teknik inom skogs-skötsel, processindustri och annan vidareförädling. Potentialen för förbättring av råvaran har däremot uppmärksammats mindre. Trädförädlingen i Sverige har under de senaste 40 åren gett en ökning av skogstillväxten med cirka 10-15 procent. Riktad bioteknisk trädförädling med trädets egna gener har visat sig ge ännu bättre resultat. Försök ska göras för att ta fram transgena hybridaspar med bättre tillväxt och biomassaproduktion. Råvaran kan också användas i bioraffinaderier för tillverkning av kemikalier, material och olika former av energi som etanol och butanol. Dessa "sidoprodukter" från pappersmassaproduktionen kan vara avgörande för att höja mervärdet av den svenska skogsråvaran och öka lönsamheten för processindustrin.

Markanvändningsförändringar idag och i morgon
Almut Arneth, Lunds universitet, tel: 046 222 40 82
, almut.arneth@nateko.lu.se

Den senaste tidens prisökningar på basmatvaror visar att efterfrågan på tjänster från marken börjar överskrida tillgången. Efterfrågan på biobränsle anses som en viktig faktor; produktion av biobränsle konkurrerar direkt med matproduktion på jordbruksmarken. Dessutom bidrar markförstöring och klimatförändringar till att begränsa potentialen för att öka eller till och med bibehålla dagens produktivitetsnivåer och klyftan mellan tillgång och efterfråga kan tänkas bli ännu större framöver.

Syftet med projektet är att identifiera vägar mot en hållbar markanvändning. Faktorer som bestämmer markanvändningen ska identifieras och en tänkbar framtida markanvändning beskrivas. Risker associerade med framtida markanvändning ska kartläggas och vägar framåt för framtagandet av nya direktiv på nationell och global nivå ska beskrivas. Direktiven ska stödja en hållbar markanvändning för framtida generationer. I beräkningarna ska ingå vilken påverkan efterfrågan av biobränsle har samt vilken påverkan efterfrågan av andra marktjänster som bevarande, urbanisering, rent vatten m m har på både samhället och miljön.

Multifunktionellt jordbruk: nyttjande av biologisk mångfald för hållbar jordbruksproduktion och ekosystemtjänster.
Henrik Smith, Lunds universitet
, tel: +046-222 93 79, Henrik.Smith@zooekol.lu.se

Målet är att kunna utvärdera konsekvenserna av olika styrmedel och förvaltningssystem för utvecklingen av ett hållbart jordbruk som förvaltar biologisk mångfald och tillhörande ekosystemtjänster som tillgångar för samhället. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och baseras på kunskap om ekologiska och socioekonomiska processer från gård till region. Syftet är att integrera kedjan - policy - markanvändning - biologisk mångfald - ekosystemtjänster.

Forskarna ska:

-undersöka konsekvenser av jordbrukets markanvändning för den biologisk mångfalden,

-titta på synergier och avvägningar mellan ekosystemtjänster,

-undersöka interaktioner mellan organismer som producerar ekosystemtjänster,

-undersöka om bevarandet av biologisk mångfald också gynnar jordbruksproduktion genom att denna gynnar ekosystemtjänster,

-utveckla modeller av markanvändning som inkorporerar kunskap om hur lantbrukare fattar sina beslut baserat på ekonomiska och sociala förhållanden,

-kombinera ekonomisk och ekologisk modellering för att utvärdera ekosystemtjänster och

-förutsäga hur styrmedel och förvaltningssystem påverkar framtida markanvändning och ekosystemtjänster.

NanoSphere: Centre for interaction and risk studies in Nano-Bio-Geo-Sociotechno-sphere interfaces.
Martin Hassellöv, Göteborgs universitet. tel: 031-772 27 75,
martin.hassellov@chem.gu.se

Målet är att bidra till ett minskat gap mellan innovations- och riskbedömningsprocesserna med Nano. Den snabba och lovande utvecklingen av nanoteknologin kräver en samtidig ökning av kunskaperna om riskerna med Nano för människors hälsa, ekosystemen och samhället. Alltfler indicier pekar på att tillverkade nanopartiklar kan ge skadliga effekter, men kunskapsbilden är fragmenterad och ibland motsägelsefull. Olika aspekter på utvecklingen av samhällets riskhantering ska studeras. Forskningen ska leda fram till ramverk och metoder för riskbedömning för miljömyndigheter, industrin och andra intressenter.

NanoSphere kommer också att skapa ett forum - NanovationsForumet - som bas för samspel mellan industrin, akademin, myndigheterna, NGOer och allmänheten för att stödja en hållbar utveckling av nanoteknologin.

För mer information:
Anna Ledin, Huvudsekreterare Forskningsrådet Formas 070 323 40 15, anna.ledin@formas.se

Emilie von Essen, presschef Forskningsrådet Formas, 0733 50 31 61, eve@formas.se