Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media.Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Genom att odla mer baljväxter och flerårsväxter kan innehållet av organiskt kol i jordbruksmark öka. Det är bra för både klimatet och markens bördighet. Det visar en ny forskningssammanställning från forskningsrådet Formas. Vi har undersökt vad vetenskapen säger om vilka grödor och växtföljder som binder mest kol i marken.
Formas delar ut 163 miljoner kronor till forskning för nytänkande inom policy och utveckling av nya klimatmodeller. Utlysningen väckte stort intresse: 144 sökte men 19 projekt får medel från nationella forskningsprogrammet om klimat. Forskarna finns på följande lärosäten och organisationer: universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt på Chalmers, KVA och SLU.
Forskningsrådet Formas fokuserar på klimatarbete och samverkan i Almedalen. I våra arrangemang kan du prata klimat med forskare, politiker och civilsamhälle. I uppställningen finns bland annat vår generaldirektör Ingrid Petersson, artisten Maxida Märak, miljöpartiets Åsa Romson och klimatforskaren Kevin Anderson.
Igår, 21 juni, beslutade Formas forskarråd att bevilja 40 miljoner till forskning och utveckling av klimattjänster. Forskningen ska pågå inom det europeiska nätverket ERA4CS. Tolv projekt får dela på 40 miljoner kronor. Totalbudgeten för utlysningen är cirka 340 miljoner kronor.
Sommaren 2016 drabbades ekoparken Omberg i Östergötland av ett mjältbrandsutbrott där såväl tama som vilda djur drabbades. Smittspridningen var mer omfattande än vad som setts i modern tid. Formas har därför beslutat att bevilja drygt en miljon kronor som ska göra det möjligt för forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt att säkra material och data från utbrottet.
Nu utökas satsningen på strategiska innovationsområden inom energi- och klimatområdet. Vinnova, Energimyndigheten och Formas öppnar en ny utlysning om stöd för att etablera och genomföra långsiktiga och visionära satsningar som kräver bred uppslutning bland aktörer.
Toppmötet i Paris gav resultat. Men vad betyder det för forskningen och forskningspolitiken? Vi samlar några personer som på olika sätt kan ge oss en bild av hur samhällsutmaningar återspeglas i forskningspolitiken? Välkomna till Formas frukostmöte om klimat, samhälle och forskningspolitik!
Klimatanpassade hus, bensin tillverkad av bakterier, skatt på växthusgaser, och hur ska ansvaret fördelas mellan individ och stat? Det är några frågor och förslag till lösningar på hur vi i Sverige kan anpassa oss och hantera klimatförändringarna. I Formas nya pocketbok Kan vi tackla det nya klimatet? presenterar 18 forskare sina förslag till lösningar.
Varför undviker investerare socialt ansvarstagande aktiefonder när forskning visar att dessa fonder inte ger sämre avkastning? Hur påverkar institutioner som G20 och OECD finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer och subventioner till fossila bränslen? Kan EUs Ekodesigndirektiv bidra till Europas innovationsförmåga och konkurrenskraft?Kan grundlagsreformer bidra till hållbar utveckling?
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Forskningsrådet Formas.
