Formas forskarråd har beslutat att finansiera elva kommunikationsprojekt som med stor bredd och på många olika sätt kommer att genomföra forskningskommunikation för en hållbar utveckling.
Idag startar 21 nya internationella forskningsprojekt inom hållbar hantering av vattenresurser inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Formas står värd för en kickoff som samlar vattenforskare ifrån hela Europa. De 21 projekten finansieras genom de två internationella samverkansprogrammen för forskning, Water JPI* och Facce JPI*.
Formas forskarråd har idag beslutat att bevilja 54 miljoner kronor till forskning om djurskydd och djurskyddbefrämjande åtgärder. Av 66 sökande har 11 forskningsprojekt beviljas medel.
Hur kan forskning bidra till att minska trängsel, förseningar i trafiken och miljöproblem under den snabbt ökande urbaniseringen i världen? Ett av de sex kommunikationsprojekt som Formas beviljat medel till idag kommer att belysa den här frågan genom kortfilmer som presenterar forskningsförslag till lösningar för ett hållbart resande. Drygt 2,3 miljoner kronor fördelas på sex projekt.
Idag har Formas forskarråd beviljat 113 miljoner kronor till 13 forskningsprojekt om hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion. Forskning in detta område krävs för att bland annat kunna uppnå det globala hållbarhetsmålet (2) i Agenda 2030 om att avskaffa hunger och trygga livsmedelsförsörjningen i världen.
Formas forskarråd beviljade idag 144 miljoner kronor till 17 forskningsprojekt om hållbar urbanisering. Forskning i detta område krävs bland annat för att kunna uppnå globala målet (11) i Agenda 2030 om hållbara städer och samhällen.
Idag används växter som är ätliga för människor som djurfoder. Det har en större negativ klimatpåverkan än om de används direkt som livsmedel. Vi behöver utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel med mindre negativ miljöpåverkan. Om detta handlar ett av de 28 projekt som beviljades medel av Formas idag.
Forskningsrådet Formas utlyser i samråd med Jordbruksverket 18 miljoner kronor per år i tre år, 2016-2018, till forskning inom djurskydd. Totalt 54 miljoner kronor och där minst 18 miljoner kronor ska användas för projekt inom området djurskyddsbefrämjande åtgärder, det vill säga åtgärder som syftar till att visa hur djurs situation och välfärd aktivt kan förbättras. Det beslutade Formas idag.
Nu utökas satsningen på strategiska innovationsområden inom energi- och klimatområdet. Vinnova, Energimyndigheten och Formas öppnar en ny utlysning om stöd för att etablera och genomföra långsiktiga och visionära satsningar som kräver bred uppslutning bland aktörer.
Formas generaldirektör Ingrid Petersson har blivit utsedd till ledamot i regeringens nybildade kommitté som ska arbeta med FN:s 17 nya hållbarhetsmål, Agenda 2030.
Det behövs en kraftsamling kring växtskyddsforskning inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk om Sverige ska säkerställa en hållbar produktion och konkurrenskraftiga näringar. Det är också en förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå uppsatta miljömål och främja människors hälsa. Insatser inom växtskyddsområdet behöver samordnas och prioriteras.
Vilka lärdomar och synergieffekter kan forskare från Sverige respektive Sydafrika dra av varandras forskning? Hur utvinner man på ett hållbart sätt hälsosamma extrakt från bär i Sverige respektive blad i Sydafrika? Vilka nya diagnostiska verktyg och modeller för vattenkvalitet kan utvecklas för att minska risken för vattenburna sjukdomar i både Sverige och Sydafrika?
Toppmötet i Paris gav resultat. Men vad betyder det för forskningen och forskningspolitiken? Vi samlar några personer som på olika sätt kan ge oss en bild av hur samhällsutmaningar återspeglas i forskningspolitiken? Välkomna till Formas frukostmöte om klimat, samhälle och forskningspolitik!
En podcastserie om ett framtida samhälle utan ekonomisk tillväxt, en webbportal om nutrition, publika evenemang i efterdyningarna från klimatmötet i Paris där artister och forskare möts och agerar tillsammans, samt en serie fältarbeten där gymnasieelever vässar sitt klimatmedvetande och förbereds för högre studier.
Är det bättre för miljön att producera den vanligaste plasten, polyeten, från biomassa istället för från olja? Kan man behandla svårläkta sår med spindeltråd som kopplats ihop med kroppens egna bakteriedödande enzymer och molekyler, och därmed undvika antibiotika? Om detta handlar några av de 160 Formasfinansierade miljöteknikprojekt som presenteras i en ny katalog från Formas.
Klimatanpassade hus, bensin tillverkad av bakterier, skatt på växthusgaser, och hur ska ansvaret fördelas mellan individ och stat? Det är några frågor och förslag till lösningar på hur vi i Sverige kan anpassa oss och hantera klimatförändringarna. I Formas nya pocketbok Kan vi tackla det nya klimatet? presenterar 18 forskare sina förslag till lösningar.
Jordens befolkning beräknas år 2050 uppgå till nio miljarder människor. Hur kan vi trygga livsmedelsförsörjningen utan att knäcka miljön? Är insekter vår räddning? Vi lyfter aktuell forskning, och tar upp det gastronomiska perspektivet. För visst är insekter kanske gott?
Skogsbranden i Västmanland 2014 har haft förödande effekter på miljön och stor påverkan på boende i kringliggande samhällen. Många frågor dyker upp efter skogsbranden. Formas har beslutat att bevilja 17 miljoner kronor till sex forskningsprojekt som ska studera effekter av branden och hur man kan minimera olika slags skador.
Användningen av antibiotika inom djurnäringen bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens. I Sverige eftersträvar vi förebyggande djurhälsovård i förhoppning om att vi ska få färre sjuka djur att behandla. Använder vi mindre antibiotika inom ekologisk mjölkproduktion och i så fall varför? Lantbrukarens attityder till antibiotika har visat sig spela en stor roll.
Forskningsrådet Formas får ny organisation den 1 september 2014
